Höstdagjämningen 2027 – astronomisk höst
Höstdagjämningen är den astronomiska höstens början – det ögonblick då solen korsar himmelsekvatorn på väg söderut.
Magnus Wählin
Texten granskad
Höstdagjämningen 2026
Höstdagjämningen är inte en hel dag utan ett exakt ögonblick. Det är tidpunkten då solens centrum korsar himmelsekvatorn på sin väg söderut. Därefter står solen söder om ekvatorn ända fram till vårdagjämningen. Kring dagjämningen förkortas dagarna som snabbast under året.
År 2026 inträffade höstdagjämningen natten till onsdag 23 september, kl. 02.05 svensk tid (00.05 UTC).
Vilket datum det blir beror på var i skottårscykeln vi befinner oss. Tidpunkten flyttas cirka sex timmar senare för varje år. Vid skottdagen den 29 februari hoppar den sedan tillbaka knappt ett dygn. Därför infaller dagjämningen i Sverige den 22 september under skottår och året därefter, och den 23 september de två följande åren.
| År | Höstdagjämning |
|---|---|
| 2026 | 23 september kl. 02.05 |
| 2027 | 23 september kl. 08.01 |
| 2028 | 22 september kl. 13.45 |
| 2029 | 22 september kl. 19.37 |
| 2030 | 23 september kl. 01.27 |
Är dag och natt lika långa?
Namnet antyder att dag och natt är exakt lika långa, men så är det inte. Vid själva dagjämningen är dagen fortfarande något längre än natten. Vid ekvatorn är den då cirka tolv timmar och sju minuter.
Det har två orsaker. Ljuset bryts i atmosfären (refraktion), så att solen syns ovanför horisonten trots att den egentligen redan har gått ner. Dessutom räknas soluppgång och solnedgång från solskivans överkant, inte från dess centrum. I Sverige blir dag och natt därför lika långa först några dygn efter höstdagjämningen. På våren inträffar samma sak några dygn före vårdagjämningen.
Dagarna kring dagjämningen går solen upp i stort sett rakt i öster och ner rakt i väster, ungefär tolv timmar senare.
Astronomisk eller meteorologisk höst?
Höstdagjämningen markerar början på den astronomiska hösten, som varar fram till vintersolståndet i december. För meteorologerna har dagjämningen däremot ingen betydelse.
SMHI räknar med att den meteorologiska hösten har kommit när dygnsmedeltemperaturen har legat under +10 °C fem dygn i följd. Hösten kan som tidigast börja den 1 augusti. I fjällen och norra Norrland kommer den ofta redan i augusti, medan den i södra Sverige brukar dröja till kring oktober. Ankomsten skiljer sig alltså med flera veckor över landet, och den följer vädret snarare än almanackan.
Mörkret ökar snabbast nu
Efter höstdagjämningen är nätterna längre än dagarna fram till vårdagjämningen i mars. Kring dagjämningen krymper dagsljuset som snabbast. I södra Sverige försvinner flera minuter per dygn, och ju längre norrut du bor, desto fortare går det. I slutet av oktober förstärks känslan av att klockan ställs om till vintertid, eftersom mörkret då kommer en timme tidigare på eftermiddagen.
Förkortningen avtar sedan allt mer under hösten. Kring vintersolståndet ändras dagslängden knappt alls. Därefter börjar dagarna växa igen, först omärkligt och sedan allt tydligare.
Höstdagjämningen ligger ungefär mitt emellan midsommar och midvinter. Den är vårdagjämningens motsvarighet på andra sidan året och markerar övergången från den ljusa till den mörka halvan av året.
Höstdagjämningen i folktraditionen
I det gamla bondesamhället hörde tiden kring höstdagjämningen ihop med höstskörd och slakt. Det var till exempel en lämplig tid att slakta får och lamm.
Södra halvklotet och polerna
På södra halvklotet är förhållandet omvänt. Där infaller höstdagjämningen i mars, samtidigt som vi har vårdagjämning.
Vid nordpolen går solen ner kring höstdagjämningen och kommer inte upp igen förrän kring vårdagjämningen. Det blir ett halvår utan sol. Hur det ser ut i norra Sverige kan du läsa i artikeln om midnattssol och polarnatt.
Vanliga frågor
När är nästa höstdagjämning?
Nästa höstdagjämning inträffar , det vill säga om 354 dagar.
Vilken tid var höstdagjämningen 2026?
Natten till onsdag 23 september 2026, kl. 02.05 svensk tid (00.05 UTC).
Varför växlar datumet mellan 22 och 23 september?
Ett år är nästan sex timmar längre än 365 dygn, så tidpunkten flyttas cirka sex timmar senare varje år. Vid skottdagen hoppar den tillbaka knappt ett dygn. Därför infaller dagjämningen i Sverige den 22 september under skottår och året efter, och den 23 september de två följande åren.
Är dag och natt lika långa vid höstdagjämningen?
Nej. Ljusets brytning i atmosfären gör att dagen fortfarande är något längre än natten. Dessutom räknas soluppgång och solnedgång från solskivans överkant. I Sverige blir dag och natt lika långa först några dygn efter dagjämningen.
Börjar hösten vid höstdagjämningen?
Den astronomiska hösten gör det. Den meteorologiska hösten följer temperaturen enligt SMHI: den har kommit när dygnsmedeltemperaturen har legat under +10 °C fem dygn i följd. Den kommer tidigast den 1 augusti och oftast tidigare i norr än i söder.