Julbord – rätterna, ordningen och historien
Från inlagd sill till risgrynsgröt – rätterna, turordningen och historien bakom det svenska julbordet.
Kräftor i augusti, lussekatter i december och semlor i februari. Här är traditionerna som hör till året – var de kommer ifrån och hur man gör.

Från inlagd sill till risgrynsgröt – rätterna, turordningen och historien bakom det svenska julbordet.
Lussekatten hette förr dövelskatt eller dyvelskatt. Här är historien bakom saffransbullen, de traditionella formerna och ett klassiskt recept.
Enligt traditionen tas granen in strax före julafton och bärs ut på tjugondag Knut, men allt fler pyntar tidigare.
Så tillagar du julskinkan: koka eller ugnsbaka, griljera med senap och ägg, och spara spadet till dopp i grytan.
Kräftskivan är sensommarens stora svenska fest. Här är historien, maten och tipsen för att ordna en egen.
Sill, nypotatis med dill och jordgubbstårta – så ser den klassiska midsommarmenyn ut, med tumregler för hur mycket du ska handla.
Sedan 1940 är den tredje torsdagen i augusti premiärdag för årets surströmming – en tradition som tillverkarna håller fast vid än i…
Påskbordet bjuder på ägg, sill, lax och lammstek – och bakom flera av rätterna finns en historia om fastan och vårens första…
Från hetvägg i varm mjölk till mandelmassa, vispad grädde och semmelwrap – semlans historia från 1700-talet till i dag.
Björkris med fjädrar är påskens kanske mest svenska symbol, men det började som ett ris att piska med.
Klassisk mandelmassa görs på mandel och socker. Här finns receptet, valen som styr smak och konsistens, och vad du bör veta om…
Små munsbitar som kan förberedas i god tid och ätas med ett glas i handen – till nyår, midsommar och kalas.
Tumregler för hur mycket räkor du ska köpa per person – oskalade, skalade och vid en räkfrossa.