Hoppa till innehållet
v. 40 Frans och Frank 06.59–18.12

Så räknar vi fram datumen

Lagtext, kyrkoårets regler, ISO-veckor och astronomiska formler – metoden bakom varje datum på Tidsbild.

Tidsbild skriver inte av datum från andra kalendrar. Varje datum på sajten räknas fram ur regeln bakom det, i samma kod som visar sidan. Därför stämmer tabellerna även nästa år, och därför går det att säga exakt varifrån en uppgift kommer.

Helgdagar och aftnar

Vilka dagar som är röda styrs av lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. Lagen anger både vilka dagarna är och hur de rörliga räknas: påskdagen är söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars, Kristi himmelsfärdsdag är sjätte torsdagen efter påskdagen, pingstdagen sjunde söndagen efter påskdagen, midsommardagen lördagen 20–26 juni och alla helgons dag lördagen 31 oktober–6 november.

Påskdagen räknas med den kyrkliga beräkningsmetoden för den gregorianska kalendern, som bygger på en tabellerad ”kyrklig fullmåne” och inte på den astronomiska fullmånen. Det är samma metod som almanackan använder.

Midsommarafton, julafton och nyårsafton är inte allmänna helgdagar, men jämställs med söndag i semesterlagen. På Tidsbild markeras de som aftnar, aldrig som röda dagar.

Flaggdagar

Flaggdagarna följer förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar i dess lydelse till och med SFS 2023:516. Valdagar räknas med: riksdagsval hålls den andra söndagen i september vart fjärde år.

Veckonummer

Veckor räknas enligt den internationella standarden ISO 8601, som används i Sverige: veckan börjar på måndag och vecka 1 är den vecka som innehåller årets första torsdag. Ett år har därför 52 eller 53 veckor.

Kyrkoåret och temadagar

Kyrkliga dagar som första advent, kyndelsmässodagen och Marie bebådelsedag räknas efter Svenska kyrkans regler, inklusive undantagen när två dagar krockar. Temadagar som kanelbullens dag eller kladdkakans dag finns bara med när datumet har kunnat bekräftas i flera oberoende källor. Datum som varierar mellan källor tas inte med.

Sol och måne

Solstånd, dagjämningar och månens faser beräknas med de astronomiska algoritmerna i Jean Meeus Astronomical Algorithms, med en noggrannhet på någon minut. Tider för soluppgång och solnedgång räknas med samma formler som NOAA:s solkalkylator: solens övre kant vid horisonten, med hänsyn till ljusets brytning i atmosfären. Alla tider visas i svensk tid, med sommartid när den gäller.

Sol- och månförmörkelser anges utifrån NASA:s förmörkelsekataloger.

Namnsdagar

Namnsdagarna följer den svenska namnlängden från Svenska Akademien i den version som gäller sedan 2022, med 627 namn. Bakgrunden finns hos Institutet för språk och folkminnen.

Skollov

Lovdatumen kommer från varje kommuns egen sida om läsårstider och lov. Tabellerna länkar till källan på varje rad och visar när uppgifterna senast kontrollerades. Fristående skolor kan ha andra datum än kommunens skolor, och kommunerna kan ändra sina beslut – kontrollera alltid med skolan om datumet är avgörande.

Texterna

Bakgrundstexter om historia och traditioner bygger på källor som Nordiska museet, Institutet för språk och folkminnen, Svenska kyrkan, myndigheter och lagtext. Varje sida listar sina källor längst ned. Uppgifter som inte går att belägga skrivs inte som fakta.

Datumen uppdateras automatiskt varje dag. Texterna granskas när regler ändras och minst en gång om året; datumet ”Texten granskad” på varje sida visar när det senast skedde.

Rättelser

Hittar du ett fel? Skriv till info@tidsbild.se eller corrections@tidsbild.se och ange sidan. Felaktiga uppgifter rättas så snart de är kontrollerade, och väsentliga rättelser noteras på sidan.