De flesta som går i kyrkan tänker nog på gudstjänst och gemenskap – men bakom kulisserna pågår ett politiskt spel om makten i Sveriges största trossamfund. Inför kyrkovalet 2025 har en nomineringsgrupp bytt namn och profil: De Gröna i Svenska kyrkan. Den här guiden reder ut vad gruppen står för, hur den skiljer sig från andra listor och varför ekoteologi blivit en valfråga.

Senaste artiklar

Nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan: De Gröna i Svenska kyrkan (DGSK) · Bildades: 2025 (namnbyte från Miljöpartister i Svenska kyrkan) · Stift med representation: Alla utom ett · Partipolitiskt oberoende: Ja, fristående från riksdagspartier · Närmaste kyrkoval: 21 september 2025

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Exakt antal kandidater i varje stift inför 2025 års val
  • Detaljerad policy i alla enskilda frågor utöver abort och miljö
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst
Källa: Wikipedia (uppslagsverket), Brännkyrka församling (församlingsinformation)
Egenskap Värde
Grundad 2025 (namnbyte)
Tidigare namn Miljöpartister i Svenska kyrkan
Partipolitiskt bunden Nej
Huvudfråga Ekoteologi och miljö
Representation Kyrkomötet och alla stift utom ett
Webbplats degronaisvenskakyrkan.se

Vad är De Gröna i Svenska kyrkan?

Bakgrund och namnbyte från Miljöpartister i Svenska kyrkan

De Gröna i Svenska kyrkan (DGSK) är en nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan. Fram till 2025 hette gruppen Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK). Under hösten 2024 beslutade kyrkostyrelsen om namnbytet, vilket trädde i kraft inför kyrkovalet 2025 (Wikipedia (uppslagsverket)).

Mönstret: Namnbytet signalerar en breddning – från ren miljöpartiidentitet till en mer kyrklig grön profil. För väljaren innebär det en tydligare markering av att gruppen inte är en politisk gren av Miljöpartiet, utan en självständig röst inom kyrkan.

Organisation och partipolitisk oberoende

Till skillnad från riksdagspartier som Centerpartiet eller Socialdemokraterna är DGSK partipolitiskt oberoende. Enligt Brännkyrka församling (församlingsinformation) är gruppen fristående från något politiskt parti – en distinktion som blivit allt viktigare i takt med att kyrkovalet politiserats.

Vad detta innebär

Väljare som vill stödja miljö- och klimatfrågor i kyrkan utan att binda sig till riksdagspartiernas linjer har i DGSK ett renodlat alternativ. Gruppen kan därmed locka både gamla Miljöparti-sympatisörer och kyrkligt engagerade utan partilojalitet.

Fyra fakta om gruppens ställning:

Slutsats: De Gröna i Svenska kyrkan har genom namnbytet positionerat sig som en självständig aktör, vilket ökar dess trovärdighet hos kyrkligt engagerade väljare som vill undvika partipolitisk styrning.

Vilka frågor driver De Gröna i Svenska kyrkan?

Ekoteologi och miljöfrågor

DGSK har en ekoteologisk hållning som förenar kristen teologi med miljöengagemang. Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare, vilket gör skogsbruk till en central fråga (Naturskyddsföreningen (miljöorganisation)). Gruppen driver frågor om miljö, klimat och social rättvisa.

Social rättvisa och inkludering

Utöver miljö lyfter gruppen frågor om jämlikhet, hbtq-rättigheter och flyktingars situation. Det placerar dem i samma fält som Öppen kyrka, men med starkare ekologisk profil.

Abortfrågan och etik

En av de mest omdiskuterade positionerna gäller abort. Gruppen har en tydlig ståndpunkt som bygger på kvinnans rätt att välja, i linje med den svenska lagstiftningen. Detta skiljer dem från mer konservativa nomineringsgrupper som Fria liberaler i Svenska kyrkan.

Den ekoteologiska paradoxen

Medan kyrkan som skogsägare förvaltar naturtillgångar, pressar miljörörelsen för mer hållbart skogsbruk. DGSK hamnar i kläm mellan ekonomisk avkastning och ekologiskt ansvar – en balansgång som blir synlig i varje stiftsbudget.

Vad det innebär: Gruppen försöker kombinera två ofta motsatta drivkrafter – teologisk tradition och modern miljörörelse. Den ekoteologiska profilen är deras främsta särart gentemot andra listor.

Var finns De Gröna i Svenska kyrkan representerade?

Representation i kyrkomötet och stift

DGSK finns i kyrkomötet och i alla stift utom ett, enligt uppgifter från Wikipedia (uppslagsverket). Exakt mandatfördelning inför 2025 är inte offentliggjord, men gruppen har historisft haft mandat i bland annat Uppsala och Göteborgs stift.

Lokala grupper i Uppsala och Göteborgs stift

Inför kyrkovalet 2025 har DGSK kandidater i Uppsala och Göteborgs stift. Intresserade väljare kan kontakta dessa lokala listor via gruppens webbplats.

Mönstret: Representationen är bred men ojämn. Att ett helt stift saknar DGSK visar att gruppen fortfarande är i en uppbyggnadsfas. För väljare utanför de större stiftsstäderna kan det vara svårt att hitta kandidater.

Hur skiljer sig De Gröna i Svenska kyrkan från andra nomineringsgrupper?

Jämförelse med Öppen kyrka

Öppen kyrka är en annan nomineringsgrupp med fokus på HBTQ-frågor. Medan båda är progressiva, har DGSK en starkare miljöprofil medan Öppen kyrka driver hbtq-rättigheter som sin kärnfråga.

Jämförelse med FiSK och Fria liberaler

FiSK (Fristående i Svenska kyrkan) är en partipolitiskt oberoende grupp utan tydlig ideologisk profil – mer en samlingslista. Fria liberaler i Svenska kyrkan är en liberal grupp som betonar individens frihet, vilket kan stå i konflikt med DGSK:s mer kollektivistiska miljösyn.

Sex nomineringsgrupper – en jämförelse:

Källa: Wikipedia (uppslagsverket), Naturskyddsföreningen (miljöorganisation)
Nomineringsgrupp Huvudfråga Partipolitisk koppling
De Gröna i Svenska kyrkan Ekoteologi, miljö Oberoende
Öppen kyrka HBTQ-rättigheter Oberoende
FiSK Allmän kristen linje Oberoende
Fria liberaler i Svenska kyrkan Liberal teologi Oberoende
Centerpartiet Partipolitisk agenda Centerpartiet
Socialdemokraterna Partipolitisk agenda Socialdemokraterna
Mönstret: Skillnaderna handlar mindre om partipolitik och mer om teologisk och etisk tyngdpunkt. DGSK:s ekoprofil är unik bland de oberoende listorna – där andra fokuserar på identitet eller allmän kristendom, driver DGSK en specifik sakfråga.

Vad är kyrkovalet och vilka partier ställer upp?

Kyrkovalet 2025 – datum och röstningsförfarande

Kyrkovalet äger rum mellan den 8 och 21 september 2025 (Svenska kyrkan via TT (officiellt pressmeddelande)). Alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år har rösträtt och röstar på tre nivåer: kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige (Naturskyddsföreningen (miljöorganisation)).

Lista över nomineringsgrupper i kyrkovalet

Mer än 25 000 personer ställer upp i valet (Svenska kyrkan via TT (officiellt pressmeddelande)). De 12 nomineringsgrupperna till kyrkomötet inkluderar DGSK, Öppen kyrka, FiSK, Fria liberaler, samt partipolitiska listor som Centerpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Vad det innebär: För den genomsnittlige kyrkomedlemmen är valet en chans att påverka allt från skogsförvaltning till gudstjänstordning. DGSK erbjuder en röst för den som vill se att kyrkans miljöarbete får teologisk förankring – men gruppens inflytande avgörs av hur många som faktiskt röstar.

Tidslinje: De Gröna i Svenska kyrkan

  • Före 2025: Gruppen hette Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK).
  • Hösten 2024: Kyrkostyrelsen beslutade om namnbyte till De Gröna i Svenska kyrkan (Wikipedia (uppslagsverket)).
  • 2025: Namnbytet trädde i kraft inför kyrkovalet.
  • 21 september 2025: Kyrkoval – DGSK ställer upp med kandidater.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

  • De Gröna i Svenska kyrkan är en nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan (Wikipedia (uppslagsverket)).
  • Gruppen är partipolitiskt oberoende (Brännkyrka församling (församlingsinformation)).
  • De har en ekoteologisk hållning (Naturskyddsföreningen (miljöorganisation)).
  • De finns representerade i kyrkomötet och i alla stift utom ett.

Vad som är oklart

  • Exakt antal kandidater i varje stift inför 2025 års val.
  • Detaljerad policy i alla enskilda frågor utöver abort och miljö.

Röster från kyrkovalet

”Vi vill vara en tydlig röst för klimatet och skapa en kyrka som tar ansvar för hela skapelsen.”

– Staffan Bjerrhede, första namn på listan för De Gröna i Svenska kyrkan, i en intervju på Svenska kyrkan (officiell valinformation)

”Kyrkovalet är en möjlighet för medlemmar att påverka hur kyrkans skogar sköts och vilka etiska riktlinjer som ska gälla.”

– Naturskyddsföreningens valguide (Naturskyddsföreningen (miljöorganisation))

För den kyrkomedlem som värnar miljön är valet tydligt: De Gröna i Svenska kyrkan erbjuder en ekoteologisk vision som få andra grupper matchar. Men utan bredare uppslutning riskerar gruppen att förbli en marginalröst i kyrkomötet. För väljaren gäller det att väga sakfrågan mot mandatens tyngd – eller helt enkelt rösta på den lista som bäst speglar ens egna prioriteringar i en alltmer politiserad kyrka.

Fler källor

omni.se, tidningensyre.se, svenskakyrkan.se, svt.se, posk.se, varldenidag.se

Vanliga frågor

Vad är De Gröna i Svenska kyrkan?

De Gröna i Svenska kyrkan (DGSK) är en nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan med ekoteologisk profil, partipolitiskt oberoende och representation i kyrkomötet.

Är De Gröna i Svenska kyrkan ett politiskt parti?

Nej, gruppen är partipolitiskt oberoende och fristående från alla riksdagspartier.

Vilka frågor driver De Gröna i Svenska kyrkan?

De driver frågor om miljö och klimat utifrån en ekoteologisk hållning, samt social rättvisa och kvinnans rätt till abort.

Hur röstar jag på De Gröna i Svenska kyrkan?

Du röstar i kyrkovalet 8–21 september 2025. Alla medlemmar 16+ har rösträtt på tre nivåer. Leta efter DGSK på valsedeln.

Vad är skillnaden mellan De Gröna i Svenska kyrkan och Miljöpartiet?

DGSK är en nomineringsgrupp inom kyrkan, inte ett politiskt parti. De är partipolitiskt oberoende, medan Miljöpartiet är ett riksdagsparti.

Var kan jag hitta mer information om De Gröna i Svenska kyrkan?

Besök gruppens webbplats degronaisvenskakyrkan.se eller läs deras kandidatpresentationer på Svenska kyrkans officiella valsida.

Relaterad läsning: Vad händer om man inte deklarerar? · Lokala nyheter Örebro idag