Att få ett strejkvarsel kan kännas overkligt – särskilt när det gäller den egna arbetsplatsen. Unionen varslade den 27 maj 2025 om strejk på Systembolaget sedan parterna inte nått ett nytt kollektivavtal, enligt Via TT (nyhetsbyrå). Frågorna som dyker upp när varslet landar är nästan alltid desamma: Kan jag få sparken? Blir det någon lön? Vem får egentligen strejka? Här är svaren.

Senaste artiklar

Unionens medlemsantal: cirka 600 000 · Andel varslade strejker som löses före start: cirka 90 % · Genomsnittlig strejkduration: få dagar

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst

En handfull siffror fångar skillnaden mellan att varsla och att faktiskt strejka – de flesta varslen avblåses innan konflikten blir verklighet.

Område Värde
Antal varslade strejker per år i Sverige Cirka 15–25
Andel varsel som löses före konfliktstart Cirka 90 %
Unionens medlemsantal Cirka 600 000
Varseltid innan strejk kan starta Minst 7 arbetsdagar (Unionen)
Vanligaste orsaken till strejkvarsel Arbetsgivare vägrar teckna kollektivavtal
Lön under strejk Betalas inte ut av arbetsgivaren
Ersättning från facket Cirka 80 % av lönen upp till ett tak (Unionen)

Det här betyder i praktiken: ett varsel är allvarligt, men långt ifrån alla varsel leder till strejk. De flesta tvister löses när konfliktens startdatum närmar sig.

Kan man få sparken om man strejkar?

Den här frågan dyker upp i princip varje gång ett varsel blir känt. Svaret är kort: inte om strejken är laglig.

Vad säger lagen om uppsägning under strejk?

  • En laglig strejk skyddar mot uppsägning.
  • Deltagande i en laglig strejk räknas inte som saklig grund för uppsägning.
  • Olagliga stridsåtgärder ger inget motsvarande skydd.

Rätten att vidta stridsåtgärder följer av lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, som ger arbetstagare rätt att gå ut i strejk, blockad eller bojkott för att stödja ett kollektivavtalskrav (lagen.nu (MBL 1976:580)). Att delta i en laglig strejk är inte saklig grund för uppsägning – inte heller för avsked eller andra repressalier. Skyddet gäller så länge konflikten har beslutats i rätt ordning av facket och varslet har lämnats i tid.

Om strejken däremot bryter mot reglerna – till exempel en vild strejk utan fackligt beslut – förändras läget. Arbetsgivaren kan då ingripa, och Arbetsdomstolen prövar tvister om stridsåtgärders laglighet (Arbetsdomstolen).

Det stora missförståndet

Skyddet mot uppsägning gäller bara lagliga strejker. En stridsåtgärd som inte följer MBL:s regler kan tvärtom bli skadeståndsgrundande för facket och riskabel för den som deltar.

Implikationen: skyddet handlar inte om att strejka, utan om att strejka rätt. Så länge facket följer MBL och varselproceduren är medlemmen i praktiken skyddad – bryter någon mot reglerna försvinner skyddet snabbt.

Sammanfattning: Så länge strejken är laglig och facket följer MBL är medlemmen skyddad mot uppsägning. Arbetsgivaren får inte ingripa.

Vilka får inte strejka i Sverige?

De flesta som arbetar i Sverige har strejkrätt. Undantagen är få – men de är viktiga att känna till.

Får polisen strejka?

  • Nej – polisen har ett totalt strejkförbud.
  • Polisfacket använder i stället övertidsblockad som påtryckningsmedel.

Det korta svaret är nej, och vi går igenom detaljerna längre ner. Här räcker det att säga: polisens arbete är samhällskritiskt, och därför omfattas yrkesgruppen av ett totalförbud.

Får vårdpersonal strejka?

  • Ja – sjuksköterskor och undersköterskor har strejkrätt.
  • Patientsäkerheten sätter gränserna för vad en strejk får omfatta.

Vårdpersonal har samma grundläggande strejkrätt som andra arbetstagargrupper, men med en viktig begränsning: samhällsviktig vård måste upprätthållas. Därför riktas stridsåtgärder inom vården ofta mot planerad verksamhet snarare än akutsjukvård. Vårdförbundet har vid flera tillfällen varslat om strejk, och under våren 2025 medlade Medlingsinstitutet i tvister om arbetstid – en återkommande stridsfråga i vården (Medlingsinstitutet).

Får läkare strejka?

  • Ja – läkare har strejkrätt genom Sveriges läkarförbund.
  • Även här gäller att patientsäkerheten inte får äventyras.

Läkare omfattas i grunden av samma regler som andra yrkesgrupper. Sveriges läkarförbund har strejkrätt, även om förbundet historiskt ofta valt andra former av stridsåtgärder. Begränsningen är densamma som för övrig vårdpersonal: akut vård av patienter måste fungera även under en konflikt.

Mönstret är tydligt: ju mer samhällskritisk roll, desto snävare strejkrätt. För polisen är förbudet totalt; för vårdpersonal handlar det om att skydda patientsäkerheten inom ramen för en i grunden legal stridsåtgärd.

Får man full lön vid strejk?

Om konflikten blir verklighet är det första som märks på kontot. Här är det enkelt: det blir ingen lön från arbetsgivaren.

Får man lön om det är strejk?

  • Nej – arbetsgivaren betalar inte lön vid strejk eller lockout.
  • Unionen betalar i stället ersättning för inkomstbortfall.
  • Understödet ligger vanligtvis runt 80 procent av lönen, upp till ett tak.

Under en strejk eller lockout upphör arbetsgivarens löneutbetalning. Medlemmar får i stället ersättning för inkomstbortfall från Unionen, enligt Unionens egen information (Unionen). En vanlig modell i svenska fackförbund är ett understöd på cirka 80 procent av lönen upp till ett tak – men nivån styrs av varje förbunds egna regler.

Glappet mellan ordinarie lön och understöd är något många underskattar. Den som har 30 000 kronor i månadslön och får 80 procent förlorar 6 000 kronor före skatt redan första månaden – förutsatt att ingen övre gräns slår in.

Räkna med glappet

80 procent låter tryggt – men för en familj med bolån och två inkomster kan en månad med strejkunderstöd märkas direkt. Pension och försäkringar påverkas också av den uteblivna lönen.

Det här betyder: strejk är ingen semester med lön. Ekonomiskt är det en förlustaffär för den enskilde – och därför är strejkvapnet så starkt. Ingen strejkar för nöjes skull.

Får vårdpersonal strejka?

Vården är samhällskritisk, men den som jobbar där har ändå strejkrätt – med särskilda villkor.

Får läkare strejka?

  • Läkare har strejkrätt genom Sveriges läkarförbund.
  • Stridsåtgärder får inte äventyra patientsäkerheten.

Läkare har samma grundläggande rätt att gå ut i strejk som andra yrkesgrupper. Precis som för sjuksköterskor är begränsningen patienternas säkerhet: planerad vård kan skjutas upp, men akutsjukvård måste fungera. I praktiken utformas varsel inom vården ofta så att akutverksamhet undantas.

Vad du ska veta

Ett varsel i vården handlar sällan om att stoppa all vård – utan om att välja vilka arbetsuppgifter som kan vänta. För patienten märks en strejk ofta som inställda operationer, inte som stängda akuter.

Slutsatsen för vårdpersonal: strejkrätt finns, men den är utformad för att inte skada patienter. Den som jobbar i vården ska alltså inte utgå från att ett varsel automatiskt innebär en ledig dag – det kan lika gärna handla om omfördelade arbetsuppgifter.

Får polisen strejka?

Nej – och här är den juridiska grunden.

  • Polisförordningen (2014:1104) innehåller strejkförbud för poliser.
  • Övertidsblockad är ett lagligt alternativ som polisfacket använt vid flera tillfällen.

Polisförordningen slår fast att poliser inte får delta i strejk (lagen.nu (polisförordningen 2014:1104)). Anledningen är att polisverksamheten ska fungera även under arbetsmarknadskonflikter. I stället har polisfacket vid flera tillfällen använt övertidsblockad – en stridsåtgärd där medlemmarna avstår från övertidsarbete, vilket påverkar arbetsgivarens planering utan att stoppa kärnverksamheten.

Den praktiska skillnaden är stor: en övertidsblockad syns sällan i brottsstatistiken, men den märks i planering, utredningstider och arbetsbelastning. För den som funderar på att söka sig till polisen är det värt att veta: du ger upp strejkrätten i yrkesrollen, men får i stället ett fackligt verktyg som i praktiken är starkare än många tror.

Tidlinje: Strejkvarslen under 2025

2025 har redan bjudit på flera varsel – och minst lika många sena lösningar. De här datumen formar bilden.

– Unionen och andra fackförbund varslar om stridsåtgärder i sex avtalsområden inom Almega (Medlingsinstitutet).

– Strejken avblåst på fyra av fem områden efter en överenskommelse, men varsel kvarstår på Medieföretagen Public serviceföretagen (Via TT (nyhetsbyrå)).

– Unionen varslar om strejk på Systembolaget efter att inget nytt avtal kunnat nås. Varslet omfattar fullständig arbetsnedläggelse för medlemmar på utvalda depåer och huvudkontor, blockad av samtliga arbetsuppgifter och förbud mot inhyrning (Via TT (nyhetsbyrå)).

– Kollektivavtalen om löner och allmänna anställningsvillkor sades upp från och med detta datum (Via TT).

Det här ska du hålla koll på

Den viktigaste signalen är inte varslet i sig, utan när Medlingsinstitutet lägger ett bud. Då brukar utfallet komma inom dagar – antingen en överenskommelse eller en konfliktstart.

Mönstret från våren: varsel kommer, medlingen intensifieras, och i sista stund brukar någon ge sig. Systembolaget är nästa test på om det mönstret håller – och utfallet avgörs sannolikt dagarna före konfliktstart.

Vad är bekräftat – och vad är oklart?

När ett varsel är ute är informationsläget ofta rörigt. Här är vad som är säkert – och vad som fortfarande är osäkert.

Bekräftade fakta

Strejk är en laglig rättighet enligt svensk lag (lagen.nu (MBL 1976:580))

Arbetsgivare får inte säga upp arbetstagare på grund av deltagande i en laglig strejk (Unionen (fackförbund))

Polis och vissa offentliganställda grupper har förbud eller inskränkningar i strejkrätten (lagen.nu (polisförordningen); lagen.nu (LOA))

Vad som är oklart

Exakt hur stort strejkunderstödet blir varierar mellan fackförbunden och beslutas av varje förbunds styrelse (Unionen)

Om en strejk förklaras olaglig av Arbetsdomstolen förändras rättsläget för de inblandade (Arbetsdomstolen)

Om fler arbetsplatser dras in i konflikten om parterna inte enas är i skrivande stund inte känt

Skillnaden är avgörande: det som är bekräftat skyddar medlemmen, det som är oklart kräver planering. Den som vet vad som gäller kan fatta beslut i lugn – den som inte vet riskerar att agera på ryktesnivå.

Citat från parterna

Bakom varje varsel finns en förhandling som kört fast – och en uppfattning om vad som krävs för att komma vidare.

”Vi har inte kunnat nå en överenskommelse och har därför sagt upp kollektivavtalen. Varslet om strejk är en sista utväg för att få ett nytt avtal på plats.”

– Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen

”Vid strejk lägger arbetstagarna ner arbetet. Vid lockout är det arbetsgivaren som stänger ute arbetstagarna. I båda fallen handlar det om lagliga stridsåtgärder som sätter tryck på motparten i en avtalsförhandling.”

– Sara Kukka-Salam, arbetsrättsjurist

Två citat, två perspektiv: facket förklarar varför konflikt blir nödvändigt, juristen förklarar vad som juridiskt skiljer verktygen åt. Tillsammans ger de en bild av vad ett varsel egentligen är – en sista, formell varning innan en förhandling övergår i maktkamp.

Slutsatsen för Unionens medlemmar

Ett strejkvarsel är inte slutet på en förhandling – det är början på en ny fas där trycket ökar. För medlemmen handlar det om två saker: rättigheter som skyddar under konflikten, och en ekonomi som inte gör det fullt ut. De flesta varslen avblåses innan konfliktstart, men när ett varsel väl blir verklighet är skillnaden mellan att vara medlem och att stå utanför dramatisk – medlemmen får ersättning, den som står utanför får ingenting. För arbetsgivare som vägrar teckna kollektivavtal är signalen tydlig: Unionen är berett att driva frågan ända till strejk.

Relaterad läsning

Fler källor

via.tt.se, mi.se, mi.se, via.tt.se, sverigesingenjorer.se, lucris.lub.lu.se, unionen.se, sverigesradio.se

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan strejk och lockout?

Vid strejk lägger arbetstagarna ner arbetet. Vid lockout är det arbetsgivaren som stänger ute arbetstagarna. Båda är lagliga stridsåtgärder i svensk arbetsrätt och innebär att lönen inte betalas ut under konflikten.

Kan alla medlemmar i Unionen delta i strejken?

Nej. Ett varsel omfattar specifika arbetsplatser och arbetsuppgifter. Bara medlemmar som är uttagna i varslet deltar i strejken – övriga arbetar som vanligt.

Hur länge kan en strejk pågå?

Det finns ingen fast tidsgräns i svensk lag. De flesta konflikter löses inom några dagar, och en stor andel av varslen avblåses redan före konfliktstart.

Vad gör man om man inte vill strejka?

Medlemmar som omfattas av ett varsel förväntas följa fackets beslut och delta i stridsåtgärden. Den som har särskilda skäl bör i god tid kontakta sin lokala fackklubb eller avdelning för att diskutera situationen.

Påverkar strejken kollektivavtalet?

Ja. I samband med varslet mot Systembolaget sade Unionen upp kollektivavtalen om löner och allmänna anställningsvillkor från och med 3 juni 2025 (Via TT). Ett nytt avtal måste förhandlas fram innan konflikten kan lösas.

Vad är en sympatistrejk?

En sympatistrejk innebär att ett annat fackförbund går ut i strejk för att stödja en pågående konflikt. Syftet är att öka trycket på arbetsgivaren. Sympatiåtgärder är i regel tillåtna enligt MBL, men måste varslas på samma sätt som andra stridsåtgärder.