Namnsdagar i Sverige – almanackans namnlängd och dess historia

Från helgonkalender till namnsdag

Namnsdagen har sina rötter i medeltidens kyrka. Varje dag i den kristna helgonkalendern kopplades till ett helgon, ofta på årsdagen av helgonets död. Den som bar ett helgons namn kunde på så sätt knyta sin egen dag till helgonets.

De tidigaste exemplen på namnsdagsfirande i Sverige är från 1600-talet, främst inom de högre stånden. Firandet blev vanligare i städer och borgerlig miljö men var historiskt mindre utbrett i sydvästra Sverige.

År 1749 fick Vetenskapsakademien ensamrätt på att ge ut kalendrar i Sverige. Därmed fanns i praktiken en enda almanacka med en gemensam namnlista. Ensamrätten upphörde 1972, och därefter fick vem som helst ge ut namnlängder.

1901: helgonnamnen rensas ut

År 1899 tillsatte riksdagen en kommitté som tog fram en ny namnlängd. Den godkändes av Kungl. Maj:t och infördes 1901. Omkring 150 helgonnamn ströks, 28 namn ändrades och 177 nya namn tillkom. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till 134.

Genom reformen sekulariserades namnlängden. Principen att namnen skulle bygga på helgonkalendern var bruten, och längden kom närmare det namnbruk som faktiskt fanns i Sverige.

1986 och 1993: nya längder från förlagen

År 1986 började en namnlängd med tre namn per dag användas. Den var sammanställd av namnforskaren Roland Otterbjörk på uppdrag av ett almanacksförlag.

År 1993 kom en ny längd med två namn per dag. Den tog mer hänsyn till hur vanliga namnen var i befolkningen. Eftersom olika förlag kunde använda olika längder hände det att samma namn stod på olika dagar i olika almanackor.

2001: en gemensam namnlängd

På Svenska Akademiens initiativ bildades 1996 en arbetsgrupp som tog fram en gemensam namnlängd. Den började användas 2001. Samma år inrättades en namnlängdkommitté med representanter för almanacksförlag, de kungliga akademierna, Svenska kyrkan och språkvården.

Namnlängden är formellt inte officiell, eftersom det inte finns någon statligt fastställd längd. I praktiken saknar den ändå konkurrenter.

Ändringarna 2022

Från 2022 fick flera dagar ett extra namn, till exempel Henrik/Henry (19 januari), Maria/Maja (28 februari), Ester/Noa (31 mars) och Olof/Olle (29 juli). I dag innehåller namnlängden 627 namn. Av dem bärs 310 oftast av kvinnor och 317 oftast av män.

Nya namn från 2027

Från 2027 kommer sex nya namn in i namnlängden: Cassandra, Eira, Flora, Mio, Vilgot och Zackarias. Då blir det totalt 633 namn. Redan sedan 2001 har femton nya namn förts in, däribland Maja, Noa, Olle, Ronja, Saga, Tim och William.

Dagar som saknar namn

Fyra kyrkliga märkesdagar har förblivit namnsdagslösa:

• kyndelsmässodagen (2 februari)
• Marie bebådelsedag (25 mars)
• Johannes döparens dag (24 juni)
• allhelgonadagen (1 november)

Även nyårsdagen och juldagen står utan namn i almanackan.

Viktiga folkliga märkesdagar har så långt möjligt fått behålla ett enda namn. Det gäller till exempel Knut (13 januari), Valborg (1 maj), Erik (18 maj) och Lucia (13 december). Olofsdagen den 29 juli är ett undantag sedan 2022, då Olle tillkom.

Nyårsdagen – för alla namn som saknas

Den 1 januari är en gemensam namnsdag för alla namn som inte finns i namnlängden. I Sverige finns runt 200 000 olika former av förnamn, och alla får inte plats i en tryckt almanacka. Läs mer om dagen på sidan om nyårsafton och nyårsdagen.

Skottdagen

I dagens namnlängd står skottdagen den 29 februari utan namn. Den som är född på skottdagen får alltså ingen namnsdag just den dagen. Nästa skottdag infaller tisdag 29 februari 2028.

Så kommer nya namn in

För att ett namn ska tas in i namnlängden krävs att det används i Sverige och har samhörighet med namn som redan finns där. Namn som redan står i längden tas inte bort. Därför växer längden långsamt med några namn i taget.

Vilka namn som gäller i dag ser du under dagens namnsdag. Hela året finns listat dag för dag, från namnsdagar i januari till namnsdagar i december.

Vanliga frågor

Varför har man namnsdag?

Traditionen kommer från den medeltida kristna helgonkalendern, där varje dag kopplades till ett helgon, ofta på helgonets dödsdag. Sedan 1901 års reform bygger namnlängden inte längre på helgonen.

När kom den nuvarande namnlängden?

Den togs fram av en arbetsgrupp som bildades 1996 på Svenska Akademiens initiativ och började användas 2001. Sedan dess har namn lagts till, men inga har tagits bort.

Hur många namn finns i namnlängden?

I dag innehåller den 627 namn, varav 310 oftast bärs av kvinnor och 317 oftast av män. Från 2027 tillkommer Cassandra, Eira, Flora, Mio, Vilgot och Zackarias, och då blir det 633 namn.

Vilka dagar saknar namnsdag?

Nyårsdagen, kyndelsmässodagen (2 februari), Marie bebådelsedag (25 mars), Johannes döparens dag (24 juni), allhelgonadagen (1 november) och juldagen. Skottdagen den 29 februari saknar också namn.

När har jag namnsdag om mitt namn inte finns i almanackan?

Den 1 januari är en gemensam namnsdag för alla namn som saknas i namnlängden.

Är namnlängden officiell?

Nej, formellt finns ingen statlig namnlängd. I praktiken saknar dock den namnlängd som började gälla 2001 konkurrenter.

Källor

• Riksdagen – Betänkande: Officiell namnlängd m.m.