Nyårsafton och nyårsdagen – datum, traditioner och nyårslöften

Nyårsafton den 31 december är formellt en vanlig vardag i Sverige. Nyårsdagen den 1 januari är en allmän helgdag och en av årets röda dagar. På många arbetsplatser är nyårsafton ändå ledig eller kortare enligt kollektivavtal.

Datum för nyårsafton och nyårsdagen

Här är datumen för de kommande åren:

Nyårsafton torsdag 31 december 2026 följs av nyårsdagen fredag 1 januari 2027. Den som är ledig på aftonen får då fyra dagar i rad, från torsdag till söndag. Se alla helgdagar i röda dagar 2027.

Veckonumren kan se förvirrande ut kring årsskiftet. Infaller 1 januari en fredag, lördag eller söndag hör dagen till föregående års sista vecka, alltså vecka 52 eller 53. Infaller 31 december en måndag, tisdag eller onsdag hör den i stället till det nya årets vecka 1. Läs mer om hur veckonumren räknas.

Varför firar vi nyår den 1 januari?

Datumet för årsskiftet har flyttat. Under medeltiden räknades juldagen som årets första dag i Sverige. Den 1 januari firades i stället till minne av Jesu omskärelse och namngivning, åtta dagar efter födelsen. Först på 1500-talet blev 1 januari officiellt nyårsdag, och helt etablerad var den på 1800-talet.

År 1879 fick Sverige enhetlig klocktid. Då kunde hela landet gå in i det nya året i samma ögonblick, och tolvslagsfirandet tog riktig fart.

Tolvslaget och Nyårsklockan

Den mest klassiska svenska nyårstraditionen är uppläsningen av Nyårsklockan vid tolvslaget. Dikten är en svensk tolkning av Alfred Tennysons ”Ring Out, Wild Bells” från 1850, översatt av Edvard Fredin och tryckt 1884.

På Skansen förekom nyårsringning redan 1893 på initiativ av Artur Hazelius, och 1895 blev diktläsningen en del av firandet. Skådespelaren Anders de Wahl läste dikten där år efter år från 1897 och in på 1940-talet. Från 1920-talet sände radion nyårsvakor med klockringning och dikt, och 1977 tog SVT upp uppläsningen vid tolvslaget. Bland tidigare tv-uppläsare finns Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margaretha Krook och Jan Malmsjö. Sedan 2014 utses en ny uppläsare varje år.

SVT sänder tolvslaget direkt från Sollidenscenen på Skansen. Besökare får inte ta med egna fyrverkerier in på området.

Fyrverkerier – reglerna

Fyrverkerier troddes ursprungligen jaga bort onda krafter. På den svenska landsbygden kunde man förr skjuta ett skott i varje väderstreck.

I dag krävs att man har fyllt 18 år för att köpa och använda fyrverkerier. Enligt ordningslagen krävs i regel tillstånd från Polismyndigheten för att använda fyrverkerier. Många kommuner gör dock undantag i sina lokala ordningsföreskrifter, så att det är tillåtet utan tillstånd under vissa timmar på nyårsafton. Tiderna och de platser där det ändå är förbjudet skiljer sig mellan kommunerna, så kontrollera vad som gäller där du bor.

Smällare, alltså pyroteknik där knallen är huvudeffekten, får privatpersoner inte köpa eller använda. Sedan 2019 är även raketer med styrpinne förbjudna för privatpersoner.

Nyårslöften och gammal folktro

Ordet ”nyårslöfte” började användas i Sverige i slutet av 1800-talet och handlade då mest om politik. Traditionen kommer troligen från amerikanska ”New Year’s Resolutions”. Löftena har speglat sin tid: på 1960-talet var bantning vanligt, på 1970-talet miljön och på 1980-talet att sluta röka.

I äldre folktro ansågs nyårsnatten ha magisk kraft. Man spådde framtiden genom att stöpa bly, eller gick ”årsgång” mellan kyrkor för att få varsel om det kommande året.

Mat, tv och nyårsfirande i dag

Julafton är familjens högtid, medan nyårsafton är en mer offentlig fest där vänner står i centrum. Klassiskt nyårsfirande innebär ofta finkläder, hummer och champagne. En nyare tradition är pizza på nyårsdagen. Till fördrinken finns drinktilltugg som går att förbereda.

Tv har också sina fasta inslag. Sketchen ”Grevinnan och betjänten” har visats på nyårsafton sedan 1976 och filmen Ivanhoe på nyårsdagen sedan 1982.

Andra nyårsfiranden, till exempel kinesiskt nyår, har egna datum. De finns i översikten över andra högtider som firas i Sverige.

Julen fortsätter efter nyår

Julhelgen tar inte slut vid nyår. Trettondedag jul den 6 januari är en röd dag, och på tjugondag Knut den 13 januari dansas julen traditionellt ut.

Vanliga frågor

När är nyårsafton 2026 och nyårsdagen 2027?

Nyårsafton 2026 är torsdag 31 december 2026 och nyårsdagen 2027 är fredag 1 januari 2027. Nyårsdagen är en röd dag, men nyårsafton är det inte.

Är nyårsafton en röd dag eller ledig dag?

Nej, nyårsafton är ingen helgdag. Många är ändå lediga enligt kollektivavtal, och i lagen om beräkning av lagstadgad tid räknas nyårsafton som en söndag. Nyårsdagen den 1 januari är en allmän helgdag.

Varför är 1 januari nyårsdag?

Under medeltiden räknades juldagen som årets första dag i Sverige. Den 1 januari blev officiellt nyårsdag på 1500-talet och var helt etablerad på 1800-talet.

Vem läser Nyårsklockan?

Sedan 2014 utses en ny uppläsare varje år. Bland tidigare uppläsare i SVT:s sändning, som började 1977, finns Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margaretha Krook och Jan Malmsjö. På Skansen har dikten lästs sedan 1895.

Får man skjuta fyrverkerier på nyårsafton?

Du måste vara 18 år. I regel krävs tillstånd från Polismyndigheten, men många kommuner tillåter fyrverkerier utan tillstånd under vissa timmar på nyårsafton. Smällare och raketer med styrpinne är förbjudna för privatpersoner. Kontrollera din kommuns lokala ordningsföreskrifter.

Källor

• Nordiska museet – Nyårsafton
• Historiska museet – Nyårsdagen och nyårstraditioner
• Skansen – Nyårsafton
• Riksdagen – Lag (1989:253) om allmänna helgdagar
• Riksdagen – Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid
• Riksdagen – Ordningslag (1993:1617)
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Runt omkring i almanackan

1. 24decJulafton
2. 25freJuldagenRöd dagFlaggdag
3. 26lörAnnandag julRöd dag
4. 1janNyårsdagenRöd dagFlaggdag
5. 5tisTrettondagsafton
6. 6onsTrettondedag julRöd dag