Hoppa till huvudinnehåll
tisdag, 14 juli 2026 · MorgonutgåvaStockholm ☀ 22°CSEK/USD 0.1036 · SEK/EUR 0.0907Om ossRedaktionenKällorKontaktNyhetsbrev

Betyg A–F motsvarar 1–5 – tabell och förklaring

Har du någonsin stått med ett gammalt betygskort från 1990-talet och undrat vad siffran 3 egentligen motsvarar idag? Du är inte ensam. I den här artikeln går vi igenom hur den gamla relativa skalan 1–5 översätts till dagens målrelaterade A–F, med hjälp av Skolverkets egna definitioner och en tydlig jämförelsetabell.

Betygsskala A–F infördes: 2011 ·
Antal godkända steg i A–F: 5 (A–E) ·
Antal steg i gamla skalan 1–5: 5 ·
Betyg C motsvarar i gamla skalan: 3 ·
Betyg A motsvarar i gamla skalan: MVG (högsta) ·
Betyg F motsvarar: Icke godkänt

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
  • Det relativa systemet 1–5 användes fram till 2011 (lagen.nu – betygsreform)
  • 2011 infördes A–F i grundskolan och gymnasiet (Skolverket – Betygsskalan)
4Vad händer härnäst
  • Ny betygsreform diskuteras (planerat 2028), men A–F är fortfarande gällande (Skolverket – Betygsskalan)

Före 2011 användes en relativ betygsskala med siffrorna 1–5, där elevens resultat jämfördes med en normalfördelning. Idag är skalan målrelaterad – varje bokstav motsvarar en beskriven kunskapsnivå. Här är de grundläggande jämförelsepunkterna samlade.

Egenskap Värde
Nuvarande betygsskala A–F (målrelaterad)
Tidigare betygsskala 1–5 (relativ)
Införande av A–F 2011
Högsta betyg i A–F A
Högsta betyg i 1–5 5 (MVG)
Lägsta godkända i A–F E
Lägsta godkända i 1–5 3 (G)

Sex punkter, ett mönster: den nya skolan premierar måluppfyllelse i stället för relativ placering. Det förklarar varför en exakt översättning inte alltid är möjlig.

Vad motsvarar betyg 1,5?

Betyg 1,5 i den gamla skalan

  • Betyg 1,5 fanns i det relativa systemet 1–5 (lagen.nu – historik)
  • Skalan var kontinuerlig – lärare kunde sätta decimalbetyg för nyansering

Motsvarande betyg i A–F

  • 1,5 motsvarar ungefär betyg E i dagens skala, men Skolverket anger ingen exakt översättning (Skolverket – Betygsskalan)
  • En populär sammanställning placerar E som motsvarighet till G i äldre termer, vilket ligger nära 1,5 (AllaStudier – ungefärlig jämförelse)
Slutsats: Betyg 1,5 har ingen officiell motsvarighet i A–F. För en elev som vill uppskatta värdet: räkna med att 1,5 ligger nära E, men var medveten om att systemen bygger på olika logiker.

Det understryker att betyg 1,5 inte har en officiell motsvarighet, vilket är viktigt att förstå vid tolkning av gamla betyg.

Vad motsvarar C för betyg?

C i förhållande till gamla betyg

  • C motsvarar betyget 3 i den gamla skalan (AllaStudier – jämförelsetabell)
  • C är ett godkänt betyg med god måluppfyllelse enligt Skolverket (Skolverket – definition)

C i förhållande till sifferskalan

  • I den relativa skalan låg C (3) mellan VG och MVG – alltså ett medelbetyg
  • Skolverket beskriver C som ”goda kunskaper” (Skolverket – kunskapsbeskrivning)

Vad detta innebär: C är det stabila mittbetyget. För en elev som siktar mot högre studier är C ofta det lägsta som krävs för att vara behörig – men många utbildningar efterfrågar högre.

Vad motsvarar dagens betyg?

Översättningstabell A–F till 1–5

En grov men användbar jämförelse baserad på allmänt vedertagna kopplingar:

A–F Ungefärlig motsvarighet i 1–5 Äldre beteckning
A 5 MVG
B 4–5 VG–MVG
C 3 G
D 2–3 G (lägre nivå)
E 1–2 G (minst)
F 1 IG

Källa för jämförelsen: AllaStudier – populär sammanställning och Skolverket – betygsskalan.

Vanliga missförstånd

  • Många tror att C är samma som 3, men systemen är inte direkt översättbara på grund av olika logik (relativt vs målrelaterat)
  • Betyg D och B har inga exakta siffermotsvarigheter – de är mellansteg i den nya skalan
Vad det innebär

Den gamla skalan tvingade in elever i en normalfördelning. Den nya skalan bedömer mot kunskapskrav – därför kan två elever med samma sifferbetyg i praktiken hamna på olika bokstavsbetyg.

Mönstret är att översättningen är ungefärlig och måste användas med försiktighet.

När försvann betyg 1,5?

Övergången från relativt till målrelaterat betygssystem

  • Det relativa systemet med betyg 1–5 användes fram till 2011 (lagen.nu – reformbeskrivning)
  • Betyg 1,5 var ett steg i den relativa skalan, möjligt genom decimalbetyg

Tidslinje för betygsreformer

  • 1962: införande av det relativa systemet 1–5
  • 1994: skalan ändras till G, VG, MVG (målrelaterad) i grundskolan
  • 2011: A–F införs i grundskolan och gymnasiet – betyg 1–5 upphör helt (Skolverket – införande)
  • 2028 (planerat): ny betygsreform diskuteras, men A–F är fortfarande gällande
Tidlinjesignal

Övergången från siffror till bokstäver var inte bara en kosmetisk förändring – den speglade ett skifte i pedagogisk filosofi. Det relativa systemet försvann för att det ansågs orättvist och svårt att rättssäkert bedöma.

Tidlinjen visar att betygssystemet har förändrats flera gånger, och dagens A–F är inte den sista reformen.

Är C ett bra betyg?

C i gymnasiet och högskolan

  • C är ett godkänt betyg och räcker för grundläggande behörighet till högskola
  • Skolverket beskriver C som ”goda kunskaper” (Skolverket – betygskriterier)

C jämfört med andra betyg

  • C motsvarar 3 i gamla systemet – alltså ett medelbetyg
  • C är medelbetyget i många ämnen – varken lågt eller högt
  • För antagning till populära högskoleprogram kan C vara för lågt; många kräver B eller A

Mönstret: C är ett tryggt betyg som öppnar många dörrar, men för konkurrensutsatta utbildningar räcker det sällan. Det är det nya ”godkänt plus” – bättre än E, sämre än B.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

  • Betygsskalan A–F infördes 2011 (Skolverket)
  • Betygsskalan 1–5 var relativ och användes före 2011 (lagen.nu)
  • F är icke godkänt (Skolverket – betygsskalan)
  • Skolverkets skala A–F har sex steg, A–E är godkända (Skolverket – Betygsskalan)

Vad som är oklart

  • Exakt översättning mellan A–F och 1–5 är inte officiellt fastställd av Skolverket
  • Betyg 1,5 har ingen exakt motsvarighet i A–F
  • Betyg B motsvarar grovt 4–5 men är inte officiellt fastställt (AllaStudier – ungefärlig jämförelse)
  • Betyg D motsvarar grovt 2–3 men har ingen officiell översättning (AllaStudier – ungefärlig jämförelse)
  • Betyg E motsvarar grovt 1–2 men exakt ekvivalens saknas (AllaStudier – ungefärlig jämförelse)

Sammanfattningsvis är de officiella kopplingarna få, men de populära jämförelserna används i praktiken.

”Betygsskalan A–F i grundskolan är målrelaterad – elevernas kunskaper bedöms i förhållande till de nationella kunskapskraven, inte i jämförelse med varandra.”

Skolverket – officiell beskrivning

”Den nya skalan har sex steg, A–F, där A är högst och F betyder att eleven inte nått upp till kunskapskraven för E.”

AllaStudier – guide till den nya betygsskalan

Att förstå skillnaden mellan relativ och målrelaterad betygssättning är avgörande för att tolka gamla betyg rätt. För en elev som söker till högskolan innebär det att ett gammalt sifferbetyg måste omvandlas med försiktighet – det är den gamla skolans logik som gäller, inte den nya.

Sambandet mellan det moderna bokstavsbetyget och den gamla sifferskalan förklaras i betyg A–F motsvarar 1–5.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan relativ och målrelaterad betygsskala?

I en relativ skala jämförs elever med varandra och betygen fördelas enligt en normalkurva. I en målrelaterad skala bedöms varje elev mot fastställda kunskapskrav – alla kan i teorin få högsta betyg.

Vilket betyg är högst i A–F?

A är högst. Därefter B, C, D, E och sist F (icke godkänt).

Vilket betyg är lägst godkänt i A–F?

E är lägsta godkända betyg. F innebär att eleven inte nått kunskapskraven.

Kan man omvandla ett gammalt betyg 1–5 till A–F?

Det finns ingen officiell omvandlingstabell från Skolverket, men grova uppskattningar finns (se tabellen ovan). Var medveten om att systemen har olika logik.

Vad motsvarar betyg B i siffror?

B ligger ungefär mellan 4 och 5 i den gamla skalan – alltså mellan VG och MVG.

Vad motsvarar betyg D i siffror?

D motsvarar grovt 2–3 i den gamla skalan – ett steg under C.

Är betyg 3 samma som C?

Betyg 3 i den relativa skalan brukar anses motsvara C i dagens skala, men skillnaden i bedömningslogik gör att det inte är en exakt ekvivalens.



Magnus Wåhlin
Magnus WåhlinRedaktionsmedarbetare

Magnus Wåhlin är reporter på Tidsbild.se och bevakar dagliga nyheter i hela Sverige.