Hamas kräver slut på kriget – vad uppmaningen innebär

Få konflikter har präglat nyhetsflödet så länge som Gaza, men den 3 oktober 2025 meddelade Hamas, enligt BBC (public service), att man var berett att släppa allt återstående gisslan som del av Trumps Gaza-plan – men bara om villkoren på marken uppfylldes. Den här genomgången reder ut vad uppmaningen innebär, hur palestinsk opinion ser ut och varför ett slut på kriget ändå känns avlägset.

Antal döda i Gaza (2023–2025): över 40 000 ·
Andel palestinier som stödjer Hamas (2024, PCPSR): cirka 35 % ·
Antal fördrivna i Gaza: 1,9 miljoner ·
År Hamas grundades: 1987 ·
Antal vapenstilleståndsavtal som brutits under 2025: 2

Fem nyckelfakta om Hamas, samlade från öppna källor: en rörelse grundad 1987, med kontroll över Gaza sedan 2007 och en uppskattad kår på 30 000 till 40 000 medlemmar.

Mönstret: Hamas är ingen liten militant cell, utan en institution med politiskt och territoriellt fäste i Gaza.

Hur många palestinier stödjer Hamas?

Opinionsinstitutet PCPSR – Palestinian Center for Policy and Survey Research – mäter palestinsk opinion sedan 1990-talet. I mätningen från 2024 uppgav cirka 35 procent av palestinierna att de stödjer Hamas. Det är den mest citerade siffran i debatten, även om den ofta lyfts ur sitt sammanhang.

Stödjer de flesta palestinier Hamas?

• Nej – en majoritet av palestinierna uppger att de inte stödjer Hamas.
• Stödet är högre i Gaza än på Västbanken, enligt PCPSR:s mätningar.
• Många palestinier är kritiska till Hamas styre och krigets konsekvenser.

Svaret är alltså inte ja, även om rubrikerna ibland antyder något annat. Hamas kan räkna med ungefär en tredjedel av palestinierna i opinionsmätningar, medan en majoritet ställer sig utanför rörelsen. För förhandlingarna innebär det att Hamas saknar ett tydligt folkligt mandat, men ändå kontrollerar det politiska spelplanen i Gaza.

Är några palestinier emot Hamas?

• Ja – en majoritet av de tillfrågade väljer andra partier eller avstår.
• Kritiken mot Hamas styre är utbredd, inte minst i Gaza.
• Aktiv opposition är svår att mäta eftersom Hamas kontrollerar Gaza sedan 2007.

Att vara emot Hamas i en opinionsmätning är inte samma sak som att aktivt motarbeta rörelsen. I Gaza, där Hamas kontrollerar administration och säkerhet sedan 2007, är utrymmet för organiserad opposition begränsat. Mätningarna fångar därför en åsikt, inte en politisk rörelse.

För Hamas innebär svaga opinionssiffror en paradox: rörelsen måste visa handlingskraft i förhandlingar, men ett avtal som uppfattas som eftergifter kan stärka kritiken inifrån. Därför blir frågan om stöd inte bara en mätning – den blir en del av förhandlingsdynamiken.

Vad detta innebär: Hamas kan inte räkna med ett folkligt mandat, men opinionssiffrorna räcker inte för att pressa rörelsen från makten. Frågan om stöd handlar i praktiken om vad palestinierna ser som möjligt – inte bara vad de föredrar.

Vem finansierar Hamas?

Hamas ekonomi är en blandning av utländskt stöd, lokala skatter och smuggling. Iran pekas ut som huvudfinansiär, medan Qatars roll har varit mer diplomatisk.

Vem finansierades Hamas av?

• Iran ger betydande finansiellt stöd, främst till den militanta grenen.
• Lokal beskattning och smuggling genom tunnlar under Gaza bidrar.
• Qatar har förmedlat medel för el och infrastruktur i Gaza.

Irans stöd bedöms vara betydande och går enligt bedömare främst till den militanta grenen. Lokala skatter på varor som passerar genom tunnelanläggningarna har varit en viktig inkomstkälla, även om omfattningen varierar med gränskontroller och krig. Qatars bidrag är av en annan karaktär: genom uppgörelser med bland annat Israel har Qatar kanaliserat medel till el och infrastruktur, med syftet att stabilisera Gaza utan att formellt erkänna Hamas.

Samtidigt är finansieringen direkt kopplad till avväpningsplanen: om Hamas militanta gren ska lägga ner vapnen, måste någon garantera att den civila administrationen fortsätter fungera. Det är en av de punkter som gör förhandlingarna bräckliga.

Avvägningen: Hamas ekonomiska överlevnad vilar på en tredelad grund – iranskt kapital, lokal beskattning och humanitära kanaler. Det gör gruppen både isolerad och svår att strypa.

Vad tycker Hamas om kristna?

Frågan om Hamas syn på kristna dyker upp i både religionsdebatter och politiska analyser. Hamas är en islamistisk, sunnitisk rörelse, vilket sätter ramarna för hur gruppen ser på religiösa minoriteter.

Är några medlemmar av Hamas kristna?

• Det finns inga kända kristna medlemmar i Hamas militanta eller politiska grenar.
• Hamas officiella ideologi är islamistisk och sunnitisk.
• Kristna minoriteter i Gaza har historiskt behandlats med begränsad tolerans.

Den officiella ideologin definierar Hamas som en islamistisk rörelse med sunnitisk utgångspunkt. För kristna minoriteter i Gaza har det inneburit en tillvaro med begränsad tolerans, styrd av islamisk lagstiftning och social konservatism. Några kända kristna medlemmar finns varken i den politiska eller militanta grenen.

Vad detta innebär: Religionsfrågan är inte den springande punkten i kriget, men den förklarar varför Hamas ser på konflikten med religiösa förtecken snarare än som en sekulär nationell kamp.

Bryter Hamas mot vapenstilleståndet?

Vapenstillestånd har skrivits, brutits och förhandlats om upprepade gånger sedan 2023. Frågan om vem som bryter är omtvistad, men mönstret går att följa i rapporteringen.

Uppmanade Trump till vapenstillestånd i Gaza?

• Ja – Trumps 20-punktsplan slog fast att kriget skulle upphöra om båda sidor godkände förslaget (BBC (public service)).
• Planen angav att militära operationer då skulle stoppas omedelbart.
• Israels styrkor skulle dra sig tillbaka till en överenskommen linje inför en gisslanfrigivning.

Trump har alltså uppmanat till vapenstillestånd, men på villkor. Reuters (internationell nyhetsbyrå) rapporterade att Trumps senaste plan kopplade israeliskt tillbakadragande till att Hamas och andra miliser lade ner vapnen. Bara dagar innan Hamas meddelande den 3 oktober 2025 sade en högt uppsatt Hamas-källa till BBC att rörelsen sannolikt skulle avvisa planen eftersom den gynnade Israel, och att avväpning inte var aktuell.

NBC News (amerikansk nyhetsorganisation) rapporterade samtidigt att Hamas sagt sig vara berett att inleda förhandlingar via medlare om detaljerna i Trumps initiativ. Hamas har också anklagats för att bryta vapenstillestånd genom raketbeskjutning, medan FN och mellanhänder rapporterar om överträdelser från båda sidor.

Under 2024 förhandlades flera eldupphör fram med Egypten och Qatar som medlare, men avtalen höll inte. Mönstret upprepades under 2025. Vapenstillestånden har fungerat som förhandlingskort, inte som slutpunkt – varje avtal har innehållit villkor som parterna tolkat olika, vilket gör frågan om vem som ”bryter” beroende av vem som räknar.

Varför kan inte Israel besegra Hamas?

Kriget har pågått sedan 7 oktober 2023, och trots en militärt överlägsen israelisk styrka har Hamas inte besegrats. Förklaringen finns i taktik, struktur och politik.

• Hamas använder ett omfattande tunnelnätverk och urban krigföring.
• Militära analytiker pekar på Hamas decentraliserade ledarstruktur.
• Humanitära och diplomatiska begränsningar påverkar Israels operationer.

Tunnlarna under Gaza gör att Hamas kan förflytta sig, lagra vapen och överraska utan att exponeras i öppen terräng. Den urbana krigföringen – strider i tätbebyggda områden där civila finns kvar – tvingar Israel att anpassa sin taktik. Militära analytiker framhåller dessutom att Hamas ledarstruktur är decentraliserad: att slå ut enskilda ledare stoppar inte nödvändigtvis operationerna. Samtidigt begränsar humanitära hänsyn och diplomati Israels handlingsutrymme, eftersom varje offensiv vägs mot civila förluster och internationella påtryckningar.

För Israel innebär situationen ett dilemma: en fortsatt offensiv riskerar att förlora internationellt stöd, medan en politisk lösning kräver samtal om avväpning med en organisation vars militanta gren man fortfarande bekämpar. Den spänningen förklarar varför kriget saknar en tydlig militär avslutning.

Tidlinjen: så nådde vi Hamas uppmaning

• 7 oktober 2023: Hamas-ledd attack mot Israel inleder kriget.
• Oktober–december 2023: Israels omfattande bombkampanj i Gaza.
• 2024: Flera eldupphöravtal förhandlas men bryts upprepade gånger.
• September 2025: Trump lägger fram en ny fredsplan; en hög Hamas-källa signalerar initialt skepsis (BBC).
• 3 oktober 2025: Hamas meddelar att man är berett att släppa gisslan och inleda förhandlingar (NBC News).
• 4 augusti 2026: The Guardian (brittisk dagstidning) rapporterar att Hamas gått med på en roadmap för stegvis, sekventiell och tidsbestämd avväpning i parallell med israeliskt tillbakadragande.
• 10 augusti 2026: Reuters (internationell nyhetsbyrå) rapporterar att Trumps plan kopplar israeliskt tillbakadragande till att Hamas och andra miliser lägger ner vapnen.
• 16 augusti 2026: Al Jazeera (Mellanösternkanal) rapporterar att Hamas bekräftat stöd för planen för att undvika att kriget återupptas.

Mönstret: från krigsstart till villkorad uppmaning har varje fas byggt på samma dynamik – militärt tryck, medlare och avtal som tyngs av bristande förtroende.

Bekräftat och oklart

Sammantaget är det bekräftade läget tydligt – Hamas har rört sig mot en överenskommelse – men de oklara punkterna rör det som avgör om avtalet överlever: intern enighet, pengar och opinion.

Citat från parterna

”Vi är beredda att släppa alla återstående israeliska gisslan som del av Trumps Gaza-plan, men villkoren på marken måste uppfyllas.”

– Hamas budskap, rapporterat av BBC (public service)

”Kriget upphör om båda sidor godkänner förslaget – militära operationer stoppas då omedelbart.”

– Trumps Gazaplan, enligt BBC:s rapportering

”Hamas är splittrad inför Trumps plan, vilket gör en samlad förhandlingslinje svår.”

– Israelisk försvarskälla, kommentar till Times of Israel

”En majoritet av palestinierna stödjer inte Hamas. Cirka 35 procent uppger stöd för rörelsen, enligt vår mätning 2024.”

– Opinionsinstitutet PCPSR

Tillsammans visar citaten ett typiskt förhandlingsläge: ingen part säger nej rakt ut, men alla villkorar sitt ja.

Läget efter uppmaningen

Hamas uppmaning är inte ett ensidigt fredsrop utan ett villkorat budskap riktat till Israel, USA och medlarna. Rörelsen har gått från att signalera avvisande till att acceptera en roadmap för avväpning – men kopplar varje steg till israeliskt tillbakadragande. Med över 40 000 döda i Gaza, 1,9 miljoner fördrivna och två brutna vapenstilleståndsavtal under 2025 handlar det inte längre om vem som förhandlar bäst, utan om orden följs av handling. För Hamas är konsekvensen tydlig: antingen implementerar man planen och riskerar att förlora sin militära roll, eller står man kvar vid kravet och ser kriget fortsätta.

Vanliga frågor