Influensa A och B ger i stort sett samma eländiga symtom, men bakom kulisserna finns avgörande skillnader i spridning och pandemisk risk. Här reder vi ut skillnaden på influensa A och B, vilka symtom du ska vara uppmärksam på och när du bör söka vård.
Influensa A subtyper: A(H1N1) och A(H3N2) ·
Influensa B linjer: B/Victoria och B/Yamagata ·
Inkubationstid: 1–4 dagar ·
Sjukdomslängd: 5–7 dagar
Snabböversikt
- Influensa A och B ger typiskt likartade symtom och går kliniskt ofta inte att skilja åt utan provtagning (Folkhälsomyndigheten).
- 1–4 dagar (Folkhälsomyndigheten)
- Smittsam från dag 1–4 efter symptomdebut (Folkhälsomyndigheten)
- Återhämtning inom 5–7 dagar, men trötthet kan kvarstå (Internetmedicin)
Tabellen nedan sammanfattar de objektiva skillnaderna mellan virusvarianterna.
| Egenskap | Influensa A | Influensa B |
|---|---|---|
| Virusfamilj | Orthomyxoviridae | Orthomyxoviridae |
| Subtyper/linjer | A(H1N1), A(H3N2) med flera | B/Victoria, B/Yamagata, samt idag cirkulerande B/Austria |
| Inkubationstid | 1–4 dagar | 1–4 dagar |
| Inkubationstid enligt viss källa | 1–5 dygn | 1–5 dygn |
| Inkubationstid enligt annan källa | 1–3 dygn | 1–3 dygn |
| Feber | Ofta hög, kan vara 39–40°C | Ofta hög, kan vara 39–40°C |
| Inkubationstid för influensa B (specifik) | – | 1–4 dagar |
Mönstret: variationen i inkubationstid mellan olika källor speglar hur svårt det är att fastställa exakta gränser för en sjukdom som sprider sig snabbt.
En sak är värd att notera: Även om inkubationstiden anges som 1–4 dagar enligt Folkhälsomyndigheten, rapporterar en del regionala vårdgivare en något bredare period på 1–5 dygn, vilket kan bero på hur man mätt och vilken typ av influensa som cirkulerar. Smittspridningen börjar oftast redan innan symtomen gör det.
Vad är skillnaden på influensa A och B?
Influensa A och B är båda luftvägsinfektioner som orsakas av virus från familjen Orthomyxoviridae, men de skiljer sig åt på viktiga punkter.
Influensa A är känd för att ha många subtyper, vilket gör att den kan orsaka såväl säsongsepidemier som pandemier. Influensa B delas i sin tur in i två huvudlinjer, B/Victoria och B/Yamagata, och orsakar i huvudsak säsongsinfluensa utan samma pandemiska potential (Folkhälsomyndigheten).
Båda typerna ger i regel samma typ av luftvägsinfektion med liknande symtom, vilket gör att den kliniska skillnaden ofta är svår att se med blotta ögat. Enligt Region Norrbotten Vårdgivarwebb finns en rad likheter i hur de två influensaarterna yttrar sig, men också vissa skillnader i spridning och allvarlighetsgrad.
Finns det olika typer av influensa A?
Influensa A kan delas upp i flera subtyper baserat på ytproteinerna hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). De vanligaste subtyperna som cirkulerar hos människor är A(H1N1) och A(H3N2) (Folkhälsomyndigheten).
Enligt Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd är influensa A den typ som oftast förknippas med större utbrott och pandemier, eftersom den kan genomgå så kallat antigenskifte, vilket innebär att nya subtyper kan uppstå som människor saknar immunitet mot.
För vårdpersonal är det viktigt att känna till att influensa A har fler subtyper och därmed större variationsrikedom, vilket påverkar allt från vaccinets sammansättning till hur allvarliga utbrott som kan förväntas.
Vad kännetecknar influensa B?
Influensa B delas in i två huvudlinjer, B/Victoria och B/Yamagata, som namngetts utifrån de platser där de först identifierades (Region Norrbotten Vårdgivarwebb).
Influensa B orsakar i princip samma sjukdomsbild som influensa A och kan också ge allvarlig sjukdom, särskilt hos äldre och personer med underliggande sjukdomar. Dock är risken för pandemier lägre eftersom influensa B inte genomgår samma typ av antigenskifte.
Att tro att influensa B är mildare än A eftersom den inte orsakar pandemier är en missuppfattning – den kan fortfarande leda till allvarlig sjukdom och dödsfall, särskilt hos personer i riskgrupper.
Vad är skillnaden på influensa A och B – hur skiljer de sig åt?
Medan influensa A och B båda orsakar influensasäsongens utbrott, finns det en viktig skillnad i hur de sprids och hur de påverkar olika åldersgrupper.
Enligt Folkhälsomyndigheten är influensa A den vanligaste typen under större delen av säsongen, medan influensa B ofta förekommer i slutet av säsongen eller i vågor. Detta kan vara en viktig ledtråd för vården när man försöker bedöma vad som cirkulerar just nu.
Är influensa A eller B värre?
Båda kan ge allvarlig sjukdom, men influensa A anses generellt orsaka fler allvarliga fall och fler dödsfall globalt. Det beror delvis på att A-viruset har fler subtyper och därmed kan överraska immunförsvaret i högre utsträckning.
Vilka är symptomen på influensa typ A?
Influensa A kännetecknas ofta av ett mycket snabbt insjuknande.
- Hög feber som ofta kommer plötsligt
- Muskelvärk som kan vara mycket påtaglig
- Trötthet och utmattning
- Torrhosta som kan vara ihållande
- Huvudvärk och frossa
Enligt Kunskapsstöd för vårdgivare är influensa A:s symtom i regel likartade med B, men vissa studier har visat att A kan ge fler systemiska symtom som feber och muskelvärk.
Vad är symtomen på influensa B?
Influensa B har i stort sett samma symtombild som A. Enligt Region Norrbotten Vårdgivarwebb kan influensa B ibland ge magsmärtor och kräkningar i högre utsträckning än A, särskilt hos barn.
En viktig skillnad är att influensa B inte har samma pandemiska potential, men den kan ändå ge lika allvarlig sjukdom som A, särskilt hos äldre och personer med underliggande sjukdomar.
Hur många dagar är man sjuk i influensa?
Den akuta sjukdomsperioden varar vanligtvis i 5–7 dagar, men många känner sig trötta och håglösa i flera veckor efteråt. Enligt Internetmedicin sjunker febern vanligtvis inom 3–5 dagar, men hostan kan sitta i i upp till två veckor.
Det finns dock en stor variation mellan olika personer. Enligt Region Norrbotten Vårdgivarwebb kan vissa må bra efter en vecka medan andra kan vara sjuka i upp till två veckor.
Ge dig själv tid att återhämta dig. Att gå till jobbet för tidigt kan förlänga din sjukdom och öka risken för komplikationer.
Hur lång är inkubationstiden för influensa A?
Inkubationstiden är den tid som går från att man smittas tills symtomen bryter ut. För influensa A är den enligt Folkhälsomyndigheten vanligtvis 1–4 dagar.
Enligt Kunskapsstöd för vårdgivare kan tiden variera beroende på faktorer som ålder och immunsystemets status. Inkubationstiden för influensa B är i stort sett densamma, 1–4 dagar enligt Folkhälsomyndigheten. Vissa källor anger att den kan vara något längre, 1–5 dagar.
Eftersom man kan vara smittsam redan innan symtomen bryter ut är det svårt att skydda sig helt, särskilt i hemmet eller på arbetsplatsen.
Hur smittar influensa A och B?
Influensa A och B sprids på samma sätt, vanligtvis genom droppar och kontakt.
Enligt Folkhälsomyndigheten är smittspridningen som störst under de första tre dagarna av sjukdomen, men man kan vara smittsam redan en dag innan symtomen bryter ut.
Influensa A och B skiljer sig åt när det gäller hur stor del av befolkningen som bär på viruset, men överföringsvägen är densamma. Intressant nog har studier visat att influensa B kan vara vanligare bland just skolbarn, vilket kan påverka smittspridningen inom familjer.
Hur länge är man smittsam i influensa?
Enligt Folkhälsomyndigheten är man vanligtvis smittsam från en dag innan symtomen bryter ut och upp till 5–7 dagar efter att man blivit sjuk. Barn och personer med nedsatt immunförsvar kan vara smittsamma under en längre period.
Enligt Kunskapsstöd för vårdgivare är smittsamheten som störst under de första 3–4 dagarna av sjukdomen, vilket överensstämmer väl med den period då man vanligtvis har högst feber och flest symtom.
Kan man ha influensa utan feber?
Feber är ett vanligt symtom men inte alltid närvarande. Enligt Region Norrbotten Vårdgivarwebb kan vissa personer ha influensa med mycket måttliga eller inga symtom alls, särskilt äldre och personer med nedsatt immunförsvar.
Det är dock viktigt att notera att influensa utan feber fortfarande kan vara smittsam. Enligt Kunskapsstöd för vårdgivare är det vanligare med influensa utan feber hos äldre, vilket kan göra sjukdomen svårare att upptäcka.
Om du tillhör en riskgrupp och får symtom på influensa utan feber, tveka inte att kontakta vården – frånvaro av feber utesluter inte influensa.
Relaterad läsning: Hepatit A och B – skillnad, symtom och vaccination · Stiff person syndrome svenska – symtom, orsaker och behandling
samhallsbevakning.se, praktiskmedicin.se, rvn.se, vidadokument.regionvarmland.se, sahlgrenska-klinkem-analyser.vgregion.se, mehilainen.fi, thl.fi, folkhalsomyndigheten.se
Influensa A och B skillnad – vanliga frågor (FAQ)
Här är svar på några av de vanligaste frågorna om influensa A och B.
Vad är skillnaden på influensa A och B när det gäller behandling?
Behandlingen är i grunden densamma, men det finns en viktig nyans: enligt Internetmedicin kan antiviral behandling övervägas för både A och B, men i praktiken rekommenderas den ibland i första hand vid känd exponering eller allvarlig sjukdom.
Kan man få influensa flera gånger under samma säsong?
Ja, det är fullt möjligt. Eftersom influensa A har flera subtyper och influensa B kan förekomma i två huvudlinjer kan du faktiskt bli sjuk en gång i influensa A och en gång i influensa B under samma vinter, eller till och med två gånger i A om det cirkulerar två olika subtyper.
Vilken typ av influensa är värst, A eller B?
Båda kan ge allvarlig sjukdom, men Region Norrbotten Vårdgivarwebb pekar på att influensa A oftare kopplas till pandemier och större utbrott, vilket kan göra att den orsakar fler dödsfall totalt sett. För individen är det dock omöjligt att säga att den ena är värre än den andra. Det finns även studier som kopplar influensa B till fler allvarliga fall hos barn.
Hur skiljer sig influensa A och B i fråga om förebyggande?
Skillnaden är liten. Vaccinet skyddar mot både influensa A och B, även om effekten kan variera beroende på hur väl vaccinets stammar matchar de som cirkulerar.
När ska man söka vård?
Enligt 1177 Vårdguiden ska du kontakta vården om du tillhör en riskgrupp, har svårt att andas, eller om du har hög feber som inte går ner efter tre dagar. För de flesta räcker egenvård med vila, vätska och febernedsättande läkemedel.
Relaterade artiklar
Magnus Wåhlin är reporter på Tidsbild.se och bevakar dagliga nyheter i hela Sverige.