Julbord – rätterna, ordningen och historien
Från inlagd sill till risgrynsgröt – rätterna, turordningen och historien bakom det svenska julbordet.
Julbordets ordning – sill först, gröt sist
Julbordet äts inte som en vanlig måltid där allt hamnar på tallriken samtidigt. Det äts i turer, och varje tur får en ny tallrik. En vanlig tumregel är sju tallrikar. Antalet är ingen fast regel, det viktiga är ordningen från kallt till varmt till sött.
- Sill och potatis – inlagd sill, senapssill och skärgårdssill med kokt potatis, bröd och smör.
- Kalla fiskrätter – gravad och rökt lax samt sillsallad.
- Kallskuret – julskinka med senap, leverpastej, sylta och rödbetssallad.
- Småvarmt – köttbullar, prinskorv, julkorv, revbensspjäll, Janssons frestelse, dopp i grytan och kålrätter som rödkål, brunkål och brysselkål.
- Lutfisk – med potatis och vit sås.
- Ost – gärna med knäckebröd.
- Dessert och sötsaker – risgrynsgröt, ris à la malta, pepparkakor, knäck, ischoklad, nötter, fikon och dadlar.
Ordningen är en praktisk uppdelning, inget måste. Många familjer stryker eller slår ihop turer efter eget tycke.

Vad ska finnas på julbordet?
Det finns ingen officiell lista, men de flesta svenska julbord bygger på samma klassiker.
Kalla rätter
- Inlagd sill i olika varianter – senapssill, skärgårdssill, glasmästarsill
- Gravad och rökt lax
- Julskinka, griljerad och med senap
- Leverpastej och sylta
- Rödbetssallad och sillsallad
- Kokt potatis, bröd, smör och ost
Varma rätter
- Janssons frestelse
- Köttbullar och prinskorv
- Julkorv och revbensspjäll
- Dopp i grytan
- Rödkål, brunkål och brysselkål
- Lutfisk med potatis och vit sås
Sötsaker
- Risgrynsgröt med en skalad mandel – den som får mandeln sägs bli gift inom året
- Ris à la malta
- Pepparkakor, knäck, ischoklad och kola
- Nötter, fikon och dadlar
Julbordets historia
Före 1800-talet var böndernas julmat framför allt färsk: nybryggt öl, nybakat bröd och nyslaktad gris. Resten av året åt man mest saltad och torkad mat. Rätter som julkorv, syltor och dopp i grytan hör till de äldsta inslagen. De kommer ur julslakten, när hela grisen togs till vara. Grishuvud var länge en given festrätt.
Smörgåsbordet utvecklades under 1800-talet ur 1700-talets brännvinsbord, med bröd, fisk, kött, ost, smör och brännvin. Inlagd sill och julskinka med senap blev vanliga julrätter i slutet av 1800-talet. Det moderna julbordet med många smårätter, inspirerat av smörgåsbordet, växte fram kring sekelskiftet 1900.
Ännu under första halvan av 1900-talet var julaftonens mat ofta uppdelad i två måltider. Enligt Husmoderns Köksalmanack åt man först en lunch med smårätter: grisfötter, fläskkorv, dopp i grytan, inlagd sill och kål. På kvällen följde lutfisk och risgrynsgröt.
Flera av dagens självklara julbordsrätter är förvånansvärt nya på julbordet. Janssons frestelse blev vanlig där på 1960-talet och rödbetssallad och köttbullar på 1970-talet. Prinskorven följde på 1980-talet och laxen på 1990-talet.
Restaurangerna började servera julbord under mellankrigstiden, först en eller ett par söndagar före jul. I dag öppnar många restauranger sina julbord redan i november.
När äter man julbord på julafton?
De två måltiderna har hos de flesta familjer slagits ihop till ett enda julbord på eftermiddagen eller kvällen. Många lägger dagen kring Kalle Anka och hans vänner önskar god jul, som SVT sänder klockan 15, och kring att klä julgranen. Julafton infaller . Du kan också se hur många dagar som är kvar till jul.
Vanliga frågor
I vilken ordning äter man julbordet?
Först sill och potatis, sedan kalla fiskrätter som lax och därefter kallskuret som julskinka, pastej och sylta. Efter det kommer småvarmt som köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse, sedan lutfisk, ost och sist dessert och sötsaker.
Hur många turer består ett julbord av?
En vanlig tumregel är sju tallrikar: sill och potatis, kalla fiskrätter, kallskuret, småvarmt, lutfisk, ost och dessert. Antalet är ingen fast regel. Det viktiga är ordningen från kallt till varmt till sött.
Vilka julbordsrätter är äldst?
Julkorv, syltor och dopp i grytan hör till de äldsta, eftersom de kommer ur julslakten av grisen. Inlagd sill och julskinka med senap blev vanliga i slutet av 1800-talet. Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv och lax blev vanliga på julbordet först från 1960-talet och framåt.
När äter man julbord på julafton?
De flesta äter julbordet på eftermiddagen eller kvällen på julafton, ofta i anslutning till att Kalle Anka sänds klockan 15. Under första halvan av 1900-talet var julaftonens mat ofta uppdelad i en lunch med smårätter och en kvällsmåltid med lutfisk och risgrynsgröt.
Vad är skillnaden mellan julbord och smörgåsbord?
Julbordet är en jultida variant av smörgåsbordet, som i sin tur växte fram under 1800-talet ur brännvinsbordet. Julbordet har egna rätter som julskinka, lutfisk, dopp i grytan och risgrynsgröt.
Källor
Runt omkring i almanackan
- Fjärde advent
- Drottning Silvias födelsedagFlaggdag
- JuldagenRöd dagFlaggdag
- Annandag julRöd dag
- Nyårsafton
- NyårsdagenRöd dagFlaggdag