Kanelbullens dag 4 oktober – sedan 1999
Kanelbullens dag firas den 4 oktober varje år – en ung temadag från 1999 som i dag märks på fikaborden runt om i landet.
Magnus Wählin
Texten granskad
När är kanelbullens dag?
Kanelbullens dag har ett fast datum: den 4 oktober. Veckodagen skiftar från år till år, men datumet är detsamma. I år firas dagen . Kommande år:
| År | Kanelbullens dag | Vecka |
|---|---|---|
| 2026 | söndag 4 oktober | 40 |
| 2027 | måndag 4 oktober | 40 |
| 2028 | onsdag 4 oktober | 40 |
| 2029 | torsdag 4 oktober | 40 |
| 2030 | fredag 4 oktober | 40 |
Den 4 oktober ligger nästan alltid i vecka 40. Undantaget är skottår som börjar på en torsdag, som 2004 och 2032, då datumet hamnar i vecka 41. Veckonummer för hela året hittar du i kalendern för 2026.
Dagen är varken helgdag eller officiell flaggdag. Den är en av almanackans temadagar och märks mest genom att kanelbullar bjuds på arbetsplatser och i skolor.
Vem skapade kanelbullens dag?
Kanelbullens dag instiftades 1999 av Hembakningsrådet, som det året firade sitt 40-årsjubileum. Rådet grundades 1959 av svenska livsmedelsföretag som handlade med mjöl, jäst och socker. Den som skapade dagen var Kaeth Gardestedt, som då var projektansvarig på Hembakningsrådet.
Enligt uppgift valdes datumet så att dagen inte skulle konkurrera med andra mattraditioner under hösten, som äppelfester, gåsmiddagar, kräftor och surströmming.
Kanelbullens historia
Kanelbullen är äldre än sin temadag. Enligt Institutet för språk och folkminnen dök den upp efter första världskriget, men fick allmän spridning i Sverige först på 1950-talet.
Själva kryddan har en längre historia. Ordet kanel fanns redan i fornsvenskan, inlånat via tyskans Kaneel och franskans cannelle från latinets canna, som betyder rör. Namnet passar, eftersom kanel är torkad innerbark från kanelträd som rullar ihop sig till stänger.
Ordet bulle i betydelsen bröd har funnits i svenskan åtminstone sedan 1600-talet. Det är samma ord som fornsvenskans bulle, som betydde något uppsvällt eller runt.
Kanelbulle, kanelsnäcka eller örfil?
Kanelsnäckan ska ha uppstått under 1960-talet som ett snabbare sätt att baka. Degen kavlas ut, täcks med smör, socker och kanel, rullas ihop och skärs i bitar. Det är den rullade formen som de flesta i dag tänker på som en kanelbulle.
På finlandssvenska kallas kanelbullen örfil, ett ord som ursprungligen betyder en smäll mot örat. På danska heter den kanelsnegl, kanelsnigel. Kanelbullens dag firas också i Finland.
Hur många äter kanelbulle på dagen?
Enligt en undersökning som branschorganisationen Sveriges Bagare & Konditorer redovisat åt 63 procent av svenskarna en kanelbulle på kanelbullens dag. Av dem hade 42 procent blivit bjudna av sin arbetsgivare.
Så firar du kanelbullens dag
- Baka själv. Den rullade varianten är snabbast: kavla, bred på fyllning, rulla och skär.
- Smaksätt degen. Kardemumma i degen och pärlsocker på toppen är de klassiska tillbehören till kanelen.
- Bjud på fika. Många arbetsplatser och skolor uppmärksammar dagen med bullar till kaffet.
Fler dagar med bakverk i centrum är våffeldagen 25 mars, kladdkakans dag 7 november och fettisdagen, då semlan står i centrum.
Kanelbullens dag utomlands
Dagen uppmärksammas även bland svenskar i andra länder, bland annat i Nya Zeeland och i Svenska kyrkans församlingar i utlandet.
Vanliga frågor
Varför firas kanelbullens dag den 4 oktober?
Hembakningsrådet valde datumet 1999. Enligt uppgift ville rådet ha en höstdag som inte konkurrerade med andra mattraditioner som gåsmiddagar, kräftor, surströmming och äppelfester.
Vem hittade på kanelbullens dag?
Dagen skapades av Kaeth Gardestedt, som 1999 var projektansvarig på Hembakningsrådet. Dagen instiftades i samband med rådets 40-årsjubileum.
När är kanelbullens dag 2026?
Kanelbullens dag 2026 är , i vecka 40.
Är kanelbullens dag en helgdag eller flaggdag?
Nej. Kanelbullens dag är en temadag och varken helgdag eller allmän flaggdag. Det är en vanlig arbets- och skoldag när den infaller på en vardag.
Hur länge har kanelbullen funnits i Sverige?
Kanelbullen dök enligt Institutet för språk och folkminnen upp efter första världskriget och fick allmän spridning i Sverige på 1950-talet. Den rullade kanelsnäckan ska ha uppstått på 1960-talet.